Han arbetade i en guldgruva i Alaska

Häromveckan var det ”prova på”-dagar på Ancestrys World deluxe-abonnemang. Jag har deras Sverige-abonnemang men passar såklart gärna på att utvidga mina sökningar till hela världen när sådana här tillfällen bjuds.

Likt många andra svenskar har jag emigranter i släkten och jag har flera  personer i mitt träd som under slutet av 1800 och början av 1900 flyttade till USA, vars tid/liv där jag ännu inte lyckats kartlägga.

Jag har några nära släktingar, exempelvis min farfar och ett par av hans bröder som i början av 1900 lämnade det magra Nordöland för det då mer lovande Nordamerika.

Fortsätt läsa Han arbetade i en guldgruva i Alaska

Annonser

Namnsdagens vara eller icke vara

Min mormor hette Anna och likt andra Annor hade hon sin namnsdag den nionde december varje år. Min mormor var född 1908 och var 65 år när jag föddes. Hon var en liten kvinna, kanske 1,58 cm lång med brunt hår. Hennes hår blev aldrig helt grått, jag misstänker att hon aldrig någonsin slutade att färga det.

För min mormor Anna var namnsdagar viktiga. Du kanske nickar instämmande nu av minnet av din egna gamla mormor, moster, farmor, mamma, eller gammelmormor. Eller varför inte farfar eller farfarsfar. Namnsdagar var viktigare förr.

Fortsätt läsa Namnsdagens vara eller icke vara

Kvacksalveri – Provinsialläkare Kinberg VS Kyrkoherde Peter Jonsson i Böda

Mellan åren 1876 och 1883 var en man vid namn Jacob Fritiof Kinberg, född 1832, verksam som provinsialläkare på norra Öland. Han var bosatt i Kolstad strax utanför Borgholm men kom ursprungligen från Visby, Gotland. Kinberg var inte gift, men en hushållerska, en fröken Nilsson, som jag antar skötte Kinbergs allehanda hushållsuppgifter, huserade hos honom i många år.

Fortsätt läsa Kvacksalveri – Provinsialläkare Kinberg VS Kyrkoherde Peter Jonsson i Böda

Känner du till tabellverket?

Känner du till tabellverket? Och visste du att det finns en databas som visar tabellverkets data?

För mig var det helt nytt fram tills idag. Och jag kan berätta att jag fick rysningar av lycka när jag hittade detta lilla mirakel.

Men, egentligen är det ju inget mirakel, utan resultatet av människors fantastiska arbete.

OH, vad jag tycker om sökdatabaser.

Och OH, vad jag tycker om statistik.

Fortsätt läsa Känner du till tabellverket?

TIPS – Oäkta barns fäder i Gustav Adolf socken

Tid: 1800-tal
Plats: Gustav Adolf socken, Värmland
Ämne: Oäkta barn

Häromdagen noterade jag att prästen/prästerna i Gustav Adolf socken i norra Värmland hade den stora vänligheten (för oss släktforskare) att emellanåt ange oäkta barns fäder i dopboken.

Detta kom att gynna mig särskilt när jag vid ett tillfälle kom att tappa bort en oäkta ung flicka när det inte angetts i boken vart hon flyttat. Jag letade då upp hennes far i husförhöret. Fadern hade sedan några år tillbaka gift sig och fått flera (äkta) barn och dessutom flyttat till Tyngsjö socken i Dalarna.

När jag sedan hittade fadern i boken för Tyngsjö så stod också min borttappade flicka dvs hans oäkta dotter där som piga. Hans oäkta dotter hade alltså sitt uppehälle hos honom och hans familj.

Efter detta fall fann jag ytterligare ett där en oäkta flicka kom att arbeta som piga på faderns gård och senare också att emigrera till Amerika med (eller i anslutning till) honom och hans familj.

När jag kikade runt lite i böckerna fann jag också att oäkta barn inte helt sällan fått sitt efternamn efter fadern.

I Gustav Adolf socken kanske detta var vanligt? Men på andra orter där jag släktforskar åt mig själv eller andra har det inte varit vanligt att ange faderns namn eller att fadern ”gjort plats” i sitt hushåll för sitt oäkta barn. En mycket intressant erfarenhet för mig och något väl värt att ha i bakhuvudet.

Helena Viktoria Erskine

I dagarna runt den 24 oktober 1848 kom det lilla fem månaders fosterbarnet Helena Viktoria nr 4232 till Husa rote i Garns socken. Hon skulle tas om hand och fostras av den gifta statardrängen Per Persson och hans hustru Anna Lena Ersdotter.

Helena Viktoria föddes den 27 maj 1848 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Hon var oäkta och föräldrarna ville vara okända. En anonymitet som gjorts möjlig i och med barnamordsplakatet från 1778 (Wikipedia).

Fortsätt läsa Helena Viktoria Erskine

En medalj, ett oense par i Östra Ryd & ännu en drunkningsolycka

Jag håller fortfarande på att lägga till släktingar i min Österåkers-gren. Det är min farmors mammas mammas mamma som härstammar från Österåker (Sthlm).

Javisst, är det länge sedan, men eftersom jag lägger till syskon till mina anor och sedan deras barn, och deras barn (ja du förstår). Så blir det ändå ett ganska stort gäng som samsas där på kvistarna.

Jag känner ofta för människorna jag släktforskar om. För en stund, när jag följer dom än hit, än dit i kyrkböckerna blir dom viktiga för mig. Jag blir nyfiken. Som när jag ser att någon fått tvillingar i ena husförhörsboken och måste leta upp nästa fort, fort för att se om barnen klarat sina första barnaår, *hoppas hoppas hoppas*. Jag blir glad ibland. Ibland blir jag ledsen.

Ibland stöter jag på lite ovanliga saker. Sådant som sticker ut. Här är den senaste veckans skörd.

Fortsätt läsa En medalj, ett oense par i Östra Ryd & ännu en drunkningsolycka